Meddelandet i Messenger vibrerade av ilska. Jag frågade min vän, vars kommunikation det handlade om, ifall han brukade använda AI för att svara sin partner. Vännen medgav att det hände ibland, något som mottagaren uppenbarligen kände av och starkt ogillade.
”När har du känt dig som lyckligast i livet?” frågar coachen och tittar på mig med sina varma ögon. Jag som hade känt mig jätteglad när jag satte mig ner för samtalet blev förvånad när jag kände att ögonen fylldes med tårar. Jag insåg att det var just där och då i livet som jag kände mig som allra lyckligast.
Kanske upplever du att livet fungerar bra på många sätt men att det också finns en längtan efter något mer? En längtan efter mer tid att göra det som verkligen känns viktigt. Det där som vi tänker att vi ska göra ”någon dag” … och som är så lätt att skjuta på trots att det känns så viktigt.
I den här fina artikeln i Epoch Times har Anton Nilsson sammanfattat en del av det jag tror på när det gäller att skapa det bästa liv vi kan utifrån det vi har. Artikeln handlar om kärleken till min mobil, det fina i att söka tystnaden och hur en digital minimalism kan hjälpa oss att hitta vårt ikigai.
”Du kommer inte med några pekpinnar eller säger vad vi ska göra utan erbjuder bara alternativ att prova”. Den här återkopplingen fick jag efter en föreläsning häromdagen och det gör mig så glad att en av mina viktigaste intentioner når fram. Jag är övertygad om att pekpinnar avskräcker snarare än motiverar och jag tror inte att någon av oss vill att andra ska tala om hur vi ska leva våra liv.
Min intention är att deltagarna ska gå från mina föreläsningar med ett leende på läpparna och inspiration att skapa sin digitala balans. Föreläsningarna innehåller en mix av forskning, praktiska exempel och konkreta verktyg som verkligen gör skillnad.
Efter att ha föreläst för tusentals medarbetare inom en mängd olika branscher är jag övertygad om att vi människor har mer gemensamt än vi har olikheter och att en av de grundläggande drivkrafterna är att vi alla vill skapa det bästa liv vi kan.
”Toppklass!” ”Väl påläst, har egna erfarenheter att dela, ödmjuk och behaglig.” ”Jeanette är en otroligt bra inspiratör och föreläsare.”
Ibland får jag frågan om jag lever som jag lär. Frågan är då vad det är jag lär? Min passion är att inspirera till att skapa balans i livet, något som inte är detsamma som att vi kan eller ska ha en ”perfekt” balans. För mig handlar det om att göra det bästa tänkbara utifrån var vi befinner oss.
För mig personligen handlar livet om att följa mitt hjärta och välja de vägar som känns rätt för mig oavsett vad andra tycker. Här är några artiklar om mig som har fångat min syn på livet – som företagare och privatperson: Att följa hjärtat är inte flum – Unionen Egenföretagare En lite annorlunda boendelösning – Hemmets Journal
Jag möter många människor som känner att hjärnan är överfull, att minnet har blivit sämre och att tiden inte räcker till. I den här bloggen delar jag forskning, nyheter och personliga reflektioner för att inspirera till balans i livet och, inte minst, digital balans.
Känner du dig lugn, harmonisk och hinner det du vill i livet? Eller längtar du efter mer återhämtning och tid för att göra det som verkligen är viktigt för dig?
De flesta av oss upplever att tiden försvinner när vi är online och att det är lätt att kolla av mobilen oftare än vi behöver. Jag vill inspirera till att hitta en digital balans där vi använder den moderna, uppkopplade tekniken men samtidigt mår bra. För tänk om det är så att en digital balans kan ge mer återhämtning, en lugnare hjärna, bättre relationer och mer tid över för det som är viktigt för dig i livet. Känns inte det lockande?
Jag sitter på ett café och fördriver tiden inför en föreläsning som jag ska ha lite senare samma dag. Jag ska prata om kommunikation och hur vi kan skapa magiska samtal i vardagen genom att till exempel träna på att vara helt närvarande när vi pratar med andra.
Jag är försjunken i mina egna tankar när en man slår sig ner vid bordet. Han ber om ursäkt för att han stör, men undrar om jag kan hjälpa honom genom att ta hand om ett par gardiner.
… du som tycker att alla ska vara nedkopplade!” Den bestämda och raljerande rösten får mig att titta upp över dataskärmens kant och möta ögonen på personen, vars röst antydde att det jag gjorde var nästintill oetiskt och som helt klart upplevde att jag var fångad med händerna i kakburken.Fortsätt läsa ””Inte trodde jag att du får hålla på med sånt där…”
… som testar gränserna för hur långt vi kan gå med vår uppkopplade tid. I alla fall om man ska tro professor Micael Dahlen som beskriver att det är ett mänskligt drag att ta saker lite för långt innan vi kan ta ett steg tillbaka. Oron, när det gäller våra vanor online är att vi, när vi upptäcker att vi har gått för långt kan ha väldigt svårt att backa.
Ja, nu känner jag mig redo att berätta för världen att jag är sååå förälskad! Ni vet den där första intensiva och underbara fasen som kommer när man är nykär? Precis så känns det – fast fasen inte går över!
Pirret när jag rör dig, min kärlek är fortfarande lika härligt, glädjen när jag tittar på dig kan ibland anta oanade proportioner och saknaden när jag inte får vara nära dig kan vara förvånansvärt stor. Tanken på att förlora dig gör att jag får rysningar och om någon annan skulle ta dig så vet jag inte vad som skulle hända med mig…
… för jag blir lugn av att köra ett hårt pass på rullskidor, gå på en boxklass eller springa.” Det var mitt svar när Giorgio Grossi, forskare på Stressmottagningen förklarade att en del av kursen i stresshantering gick ut på att meditera 10 minuter varje dag. Förutom att jag gick kursen för att lära andra att hantera sin stress så tyckte jag att meditation verkade ganska meningslöst och riktigt flummigt. (Jag var till och med lite förvånad över att han, som var forskare vågade prata om så underliga saker!)
Jag scrollar genom flödet på Facebook och Insta och möts av mängder av vackra bilder på solbrända och glada vuxna, lyckliga barn med lagom stora skrubbsår på knäna och hundar som är sådär lagom busigt härliga. Vinglasen speglar sig i solnedgången och vattnet glittrar inbjudande. Fortsätt läsa ”Fy f-n för alla som visar upp sin perfekta fasad i sociala medier!”
”I stället för att titta på mina barns lek eller prata med vännerna som var på besök, sögs min blick allt oftare in i uppdateringar från gamla skolbekantas senaste semestrar. Jag kunde redogöra för frukostmenyn på avlägsna kompisars favoritställe i Malmö – men såg inte varför min son hade så roligt att hans kluckande skratt hördes i hela lägenheten.” (Alexandra Urisman Otto, 2018-04-21)
Läser morgontidningen och ler över krönikan av Nils Öhman, redaktör för DN debatt. Han har, sedan nyår börjat med en ny vana där morgonpromenaden genom Stockholm görs utan lurar i öronen. Han tar en tillfällig digital detox där poddar och googlingar får vänta och tankarna får vandra fritt. Han skriver: ”Allt eftersom veckorna har gått har hjärnan återfått förmågan att fungera utan de digitala impulserna som dirigenter. Jag ser världen igen…”.
När jag pratar med någon som känner till att jag lobbar för att ta en digital detox så märker jag hur engagerande ämnet skärmtid är idag. Ofta glider samtalet in på nutida fenomen som tonåringars bristande sociala kompetens (”de hänger bara över sina mobiler och pratar inte med varandra nuförtiden”), småbarnsföräldrars ointresse av sina barn (”de kramar mobilen mer än sin bebis”) och par som äter middag på restaurang och ”tittar mer på skärmen än på varandra”.
1 februari kommer en ny lag som styr våra möjligheter att använda kommunikationsutrustning (t ex mobil och gps)när vi kör bil. Vad innebär lagen? Är det OK att prata i mobilen med hjälp av handsfree, kan man surfa på mobilen om den sitter på instrumentbrädan och är det tillåtet att skicka sms i väntan på grönt ljus? Här kommer en kort sammanfattning kring den nya lagen – varför, vad och hur.
Skrikande barn i bilen, bråk med partnern eller lunch on-the-go… anledningarna till splittrat fokus under bilkörning är många och varierande. En av de mest omdiskuterade distraktionerna är mobiltelefonen. Gör samtal i mobilen oss till sämre bilförare och gör det någon skillnad om man använder handsfree? Hur många av oss messar och surfar när vi kör bil och vad tycker vi om andra förares uppkopplade vanor?
Rusningstid på ett överfullt café i Stockholm. En enda toalett… upptagen… väldigt länge… Damen bakom mig säger ”jag brukar rycka lite i handtaget för ibland sitter dom därinne och surfar på mobilen och tänker inte ett dugg på andra”. Det är lite oklart vilka som avses med ”dom” men efter ytterligare ett par minuter känner jag försiktigt på handtaget och omedelbart hör jag hur det spolas i toaletten.
Genom att trycka ”Acceptera cookies” samtycker du till att vi lagrar cookies och andra spårtekniker på din enhet
enligt vår cookiepolicy för att förbättra upplevelsen på vår webbplats och analysera webbplatsens användning.
Ditt samtycke är frivilligt och kan återkallas när som helst genom att du kontaktar oss.