Fy f-n för alla som visar upp sin perfekta fasad i sociala medier!

Jag scrollar genom flödet på Facebook och Insta och möts av mängder av vackra bilder på solbrända och glada vuxna, lyckliga barn med lagom stora skrubbsår på knäna och hundar som är sådär lagom busigt härliga. Vinglasen speglar sig i solnedgången och vattnet glittrar inbjudande.

Jag möter många som känner frustration över hur andra visar upp en ”lycklig fasad” på nätet och att ”sanningen” inte syns. När jag coachar människor så har de möjlighet att dela med sig av sina innersta tankar under fullständig sekretess och det öppnar ofta upp för magiska samtal där jag ödmjukt får ta del av sådant som man knappt vågar erkänna för sig själv. Ju fler personer jag möter desto mer övertygad blir jag om att de allra, allra flest inte är ute efter att visa upp en fasad på nätet utan att inläggen har en helt annan bakgrund och innebörd…

Jag scrollar genom mitt flöde en gång till… Mannen, som är gift med en tidigare kund har delat en underbar bild på sommarutflykten med familjen. Jag vet att den vackra, solbrända kvinnan har sin nya, korta frisyr som ett resultat av en pågående behandling av en allvarlig sjukdom. Jag vet att pappan, som strålande glad lägger upp den avslappnade bilden över sitt lyckliga ”moment” är mitt i en separation och tillbringar sin första semester på egen hand med barnen. Jag vet också att vännen, som delar en fin och glad bild på sig själv kämpar för att få sommaren att gå ihop eftersom livets omständigheter har gjort att ekonomin inte tillåter den minsta utflykt eller glass.
Men just där och då… när bilderna laddades upp så kändes nog livet inte så tokigt ändå. Kanske var det en paus från livets utmaningar och kanske kände de sig till och med lyckliga – trots att livet är allt annat än perfekt. Och kanske kände de också att den fina stunden var till för att delas.

Hur ser det ut i ditt flöde? Kanske har även du alldeles vanliga människor där… människor som upplever lycka och sorg, medgångar och motgångar och som ibland väljer att dela med sig av de stunder som känns fina – trots att livet också består av många andra stunder?

Jag bestämmer mig för att stänga ner datorn och lyfter istället telefonen för att ringa en av de vänner som har en underbar bild på Insta. Det är en bild som gör mig lycklig och ledsen på samma gång… Lycklig över att vännen hade en härlig stund och ledsen över att jag anar att det instamoment som vi fick ta del av troligtvis är förbi och att vardagen har knackat på dörren igen. Och den vardagen kanske man inte väljer att dela med sig av till grannar, barndomsvänner, tidigare kollegor och före detta partners. Inte för att man vill visa upp en perfekt fasad utan för att vissa saker i livet mår bäst av att delas IRL.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *